ringer
subst.
ringare
ringer
[r'ing:er] verb
sonar (como campana, timbre, etc.)
<x &>
väckarklockan ringde inte i morse El despertador no sonó esta mañana.
[r'ing:er] verb
llamar por teléfono
<A & (till) B; A & upp B>
ring mig ikväll! ¡Llámame esta tarde!
hon ringde brandkåren Llamó a los bomberos.
vi ringde runt till firmorna på orten Llamamos a las empresas del lugar.
(c) 2007 Language Council of Sweden (Språkrådet)