Das Pelagial (gr.  pélagos „Meer“) ist bei Seen und dem Meer der uferferne Freiwasserbereich oberhalb der Bodenzone (Benthal). Bei Seen reicht es von der Seemitte zum Ufer hin bis zu den ersten wurzelnden Wasserpflanzen. Im Meer wird mit Pelagial die festlandsferne Hochsee, d. h. das offene Meer bezeichnet.

Pelagial är benämningen på den fria vattenmassan i ett havsområde, det vill säga den vattenmassa som inte hör till litoralzonen (strandzonen) eller den demersala zonen (bottenzonen). Pelagial kan även betecknar den del av en sjö som befinner sig över kompensationsnivån (nära ytan) och inte hör till litoralen.

Pelagial, wody pelagialne, strefa pelagialna (od łac. pelagos - morze) – wody otwarte oceanów, mórz i wielkich jezior oddzielone od brzegów strefami litoralu i sublitoralu. Obejmuje naświetloną warstwę wody do 200 m od powierzchni (epipelagial) oraz coraz głębsze warstwy: mezopelagial, batypelagial i abisopelagial. Poniżej strefy abisopelagialnej znajduje się strefa denna (bental) lub głębia rowów oceanicznych (hadal – poniżej 6000 m).