patent

subst. speciell rättighet, ensamrätt; patent

adj. skyddad av patenträtt; klar och tydlig; öppen; sofistikerad

v. få patent på

uppenbar, patent

patent; patentera~ application; patantansökan
~ applied for; patentsökt
~ claim; patentanspråk
~ granted; patent beviljat
~ holder; patentinnehavare
~ infringement; patentintrång
~ litigation; patentprocess
~ office; patentbyrå
~ pending; patentsökt
applicant for a ~; patentsökare
apply for a ~; söka patent
grant a ~; bevilja patent
protection by ~; patentskydd

Patent (av latin: li'tterae pate'ntes, öppna brev) är en tidsbegränsad och lagbunden rätt att inneha ensamrätten till att dra kommersiell nytta av en viss uppfinning. Patent är i europeisk rätt avsedda att skydda uppfinningar som innebär en tidigare okänd lösning av ett tekniskt problem, medan patent i USA kan ges också på annat än tekniska uppfinningar, till exempel affärsmetoder. För att patent ska beviljas krävs att uppfinningen är ny, har uppfinningshöjd och att den är industriellt tillämpbar. Att en uppfinning har uppfinningshöjd innebär att den skiljer sig väsentligt från tidigare känd teknik.
Se mer på Wikipedia.οrg…

[pat'en:t] subst.
patente (de invención)
ensamrätt till en uppfinning