Als Nukleonen [] (Singular Nukleon []; lat. nucleus „der Kern“) bezeichnet man die Atomkernbausteine, also jene Teilchen, aus denen Atomkerne bestehen, nämlich Protonen und Neutronen.

Nukleon kallas en partikel som ingår i en atomkärna (nuklid). Det är alltså en sammanfattande benämning på protoner och neutroner, dvs både protonen och neutronen kallas var för sig för nukleon i och med att de ingår i atomen. Det sammanlagda antalet nukleoner i en nuklid är lika med dess masstal.

Nukleony to wspólna nazwa protonów i neutronów. Są to podstawowe cząstki tworzące jądro atomu, same zaś składają się z kwarków, choć przez obecne teorie cząstek nie są uznawane za cząstki elementarne, ale z historycznych względów zalicza się je do cząstek elementarnych.

Nukleon eller kjernepartikkel er i fysikken samlenavnet for de to baryonene nøytron og proton. Atomkjernen er bygget opp av disse, og frem til 1960-tallet trodde man at de var elementære. På den tiden definerte nukleonenes vekselvirkning (nå kalt internukleone vekselvirkninger) den sterke kjernekraften. Nukleoner er nå kjent for å være sammensatte partikler, laget av kvarker og gluoner. Å forstå nukleonenes egenskaper er et av de store målene til kvantekromodynamikken, den moderne teorien for fargekraften og den sterke kjernekraften.