Nature
subst.
natur
nature
subst.
personlighet, karaktär; temperament; typ; natur
nature
natur, beskaffenhet
nature
beskaffenhet~ of grain; kornbeskaffenhet
~ of ground; markbeskaffenhet
~ of rock; bergart
Nature
Natur
Natur kan syfta på den levande, materiella världen i stort, men särskilt den av människan (väsentligen) opåverkade miljön i form av
växter,
djur, landformer o.s.v. Med natur avses även inre egenskaper som bestämmer beteende och ändamål i någon eller något ("sakens natur"). Det är ett begrepp som har tolkats och definierats sedan antiken i olika sammanhang, och har genomgått flera betydelseförskjutningar och därmed blivit mångtydigt och ideologiskt laddat.
Se mer på Wikipedia.οrg…
Savagnin