mänskliga rättigheter

EU-domstolen har i sin rättspraxis erkänt de principer som fastställs i Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna. Denna respekt för de mänskliga rättigheterna bekräftades i ingressen till Enhetsakten 1986 och införlivades senare i artikel 6 (f.d. artikel F) i Fördraget om Europeiska unionen som är baserad på Europarådets konvention och de gemensamma författningsenliga traditionerna i medlemsstaterna.

Respekten för de grundläggande rättigheterna förstärktes ytterligare genom Amsterdamfördraget. I det nya fördraget föreskrivs till exempel att domstolen kommer att få behörighet att säkerställa respekten för de grundläggande rättigheterna, enligt artikel F, vad gäller gemenskapsinstitutionernas handlande. Samtidigt fastställs de sanktioner som ska införas för de fall då en medlemsstat allvarligt och upprepade gånger kränker de rättigheter som unionen grundas på genom införandet av en klausul om upphävande av vissa rättigheter.

Se också:

•Stadgan om de grundläggande rättigheterna
•Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna 
•Upphävandeklausul

Denna artikel handlar om mänskliga rättigheter som juridisk term. För en historik och ett mer allmänt perspektiv, se artikeln om naturrätt. De mänskliga rättigheterna (förkortas MR) är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i olika internationella överenskommelser. Dessa rättigheter reglerar relationen mellan statsmakten och individen och fastställer samtidigt vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna har sitt ursprung i den engelska Bill of Rights från 1689, den franska Förklaring av människans och medborgarens rättigheter från 1789 och den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776. Vissa anger Kyros cylinder som ett tidigt exempel på en uppräkning av några av dagens mänskliga rättigheter.
Se mer på Wikipedia.οrg…