Von Haploidie (griech.  = einfach) wird gesprochen, wenn der Chromosomensatz einer Zelle nur einfach vorhanden ist, die Zelle in ihrem Zellkern also von allen verschiedenen Chromosomentypen nur jeweils ein einziges Exemplar enthält.

Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell. Antalet kromosomer i uppsättningen kallas det monoploida talet (x). Celler med detta antal kromosomer kallas haploida. Cellers ploiditet kan variera inom en organism. Hos människan är könscellerna (spermier och äggceller) haploida och har 23 kromosomer. Vid befruktningen slås de samman och bildar ett embryo med 23 + 23 = 46 kromosomer. Eftersom embryots celler innehåller två kromosomuppsättningar, en från vardera föräldern kallas de diploida (di = två). Under fosterutvecklingen och även senare under livet händer det i hjärtmuskeln och levern att celler delar sig ofullständigt. Kromosomerna fördubblas (46 * 2 = 92 kromosomer) precis som inför en normal celldelning, men cellen delar sig inte. Dessa "dubbelceller" har fyrdubbel kromosomuppsättning och betecknas som tetraploida. Även celler med ännu högre antal kromosomer kan förekomma polyploida. Syftet med detta är antagligen att hjärtmuskeln och levern har högre krav på metabolism än normala kroppsceller och därför behöver kunna transkribera fler gener samtidigt.

Haploid (gr. απλος - niezłożony, pojedynczy)

Een diploïde cel is een cel waarvan de celkern van elk chromosoom twee exemplaren bevat (behalve in geval van geslachtschromosomen). Dit wordt weergegeven met 2n. Elk gen zal dus ten minste tweemaal voorkomen. Een haploïde cel heeft van elk chromosoom één exemplaar in de celkern.

Haploïde organismen hebben, in tegenstelling tot diploïde organismen, slechts één exemplaar van ieder chromosoom. Dit wordt weergegeven met n of 1n. Ook cellen kunnen haploïd zijn: bij de mens zijn voortplantingscellen haploïd.