Gothic fiction, sometimes referred to as Gothic horror, is a genre or mode of literature that combines elements of both horror and romance. Gothicism's origin is attributed to English author Horace Walpole, with his 1764 novel The Castle of Otranto, subtitled "A Gothic Story". The effect of Gothic fiction feeds on a pleasing sort of terror, an extension of Romantic literary pleasures that were relatively new at the time of Walpole's novel. Melodrama and parody (including self-parody) were other long-standing features of the Gothic initiated by Walpole.

Le roman gothique est un genre littéraire anglais, précurseur du roman noir avec lequel il est parfois confondu en français. On considère généralement que le roman gothique naît avec le Château d'Otrante d'Horace Walpole (1764), pour s'éteindre progressivement à partir de 1830, tandis que s'installe en Europe continentale la vogue du fantastique. Le roman gothique anglais s'inscrit dans la continuité des Lumières même s'il marque un grand fossé avec leur esprit: en effet la fin du siècle est marquée par une remise en doute des philosophes.

Gotisk roman är en skönlitterär genre i vilken skräck och romantik blandas i romanform. Genren anses vara skapad av den brittiske författaren Horace Walpole med hans år 1764 utgivna The Castle of Otranto, och vidareutvecklades av hans samtida Ann Radcliffe och Matthew Gregory Lewis. I ett större sammanhang är den gotiska romanen en skönlitterär motsvarighet till gotik och nygotik. Sedan renässanskonsten gjort sitt segertåg kring Europa, råkade gotiken på de flesta håll i vanrykte och ringaktades som barbarisk och smaklös. England utgjorde dock ett undantag, i det att den gotiska stilens principer där aldrig helt övergavs. Mot slutet av 1700-talet börjar man här och där att beundra det mäktiga i de stora katedralernas resning och det fantasieggande i deras utsmyckning (bekant exempel den unge Goethes hänförelse inför Strasbourgmünstern). Även Victor Hugo var fascinerad av den. Som följd av nyromantiken och det stärkta nationella och historiska sinnet inträdde på 1800-talet en gotikens återupprättelse och pånyttfödelse. Inom den konstvetenskapliga litteraturen fick stilen flera talesmän, sådana som Ruskin och Viollet-le-Duc. Exempel på byggnader i nygotisk stil är parlamentshuset i London.

Gotycyzm (ang. gothicism) – nurt kultury europejskiej, stanowiący jeden z jej  przedromantycznych prądów. Dążył on do przywrócenia rangi i znaczenia utworom i budowlom pochodzącym ze średniowiecza. Prądowi nadano nazwę gotycyzmu, gdyż tradycje średniowieczne były wiązane przede wszystkim z gotyckim stylem architektonicznym.