Folklore (or lore) consists of legends, music, oral history, proverbs, jokes, popular beliefs, fairy tales, stories, tall tales, and customs that are the traditions of a culture, subculture, or group. It is also the set of practices through which those expressive genres are shared. The study of folklore is sometimes called folkloristics. The word "folklore" was first used by the English antiquarian William Thoms in a letter published in the London journal The Athenaeum in 1846. In usage, there is a continuum between folklore and mythology. Stith Thompson made a major attempt to index the motifs of both folklore and mythology, providing an outline into which new motifs can be placed, and scholars can keep track of all older motifs.

Der Begriff Folklore (engl. folk "Volk" und lore "Überlieferung") umfasst im engeren Sinne die mündlichen Überlieferungen eines Volks. Im weiteren Sinne bezeichnet Folklore die Gesamtheit aller „volkstümlichen“ Überlieferung.

Le folklore (de l'anglais folk, peuple et lore, savoir) est l'ensemble des productions collectives émanant du peuple et se transmettant d'une génération à l'autre par voie orale (contes, récits et croyances) ou par l'exemple (rites, savoir-faire).

Se också folkminnen (olika betydelser).

Folklore eller folkminne är ett begrepp med varierande betydelse. Det är en vid samlande benämning på föreställningar om det fantastiska och övernaturliga, som sprids genom muntlig tradition, eller på allmogekulturens yttringar och produkter i allmänhet. Folkminnen är en äldre skandinavisk benämning på folklore, specifikt just den traditionella allmogekulturens traditioner. Folkminnen kan handla om i stort sett allt som hör livet till, såsom arbete och fritid, matvanor och seder, trosföreställningar, läkekonst, musikliv, folktro, m.m.

Folklor (ang. folk-lore, tradycja ludu) - ogół cech wspólnych danej społeczności, określający jej charakter, obyczaje, tradycje, kulturę, w tym obrzędowość i sztukę. Termin ten utworzył William Thoms w roku 1846.