Fly ash is one of the residues generated in combustion, and comprises the fine particles that rise with the flue gases. Ash which does not rise is termed bottom ash. In an industrial context, fly ash usually refers to ash produced during combustion of coal. Fly ash is generally captured by electrostatic precipitators or other particle filtration equipment before the flue gases reach the chimneys of coal-fired power plants, and together with bottom ash removed from the bottom of the furnace is in this case jointly known as coal ash. Depending upon the source and makeup of the coal being burned, the components of fly ash vary considerably, but all fly ash includes substantial amounts of silicon dioxide (SiO₂) (both amorphous and crystalline) and calcium oxide (CaO), both being endemic ingredients in many coal-bearing rock strata.

Flugasche ist der feste, disperse (teilchenförmige, partikelförmige, staubförmige) Rückstand von Verbrennungen, der auf Grund seiner hohen Dispersität (Feinheit) mit den Rauchgasen ausgetragen wird. Flugasche entsteht in großen Mengen in Wärmekraftwerken und Müllverbrennungsanlagen und muss dort durch Filter aus den Rauchgasen abgeschieden werden. Die Teilchengröße reicht von etwa 1 µm bis 1 mm. An Teilchenformen treten sowohl glatte, massive Kugeln als auch Hohlkugeln (so genannte Cenosphären), Plättchen, Fasern und Agglomerate auf. Die Dichte beträgt 2,2 bis 2,4 kg/dm³, die Schüttdichte liegt zwischen 0,9 bis 1,1 kg/dm³.

Flygaska är den fasta fasen som avskiljs vid rökgasrening. Flygaskan kan innehålla en stor del av de gifter och tungmetaller som bränslet innehöll före förbränningen samt ämnen som bildats under förbränningen. Flygaska som används för betongtillverkning regleras i standarden SS-EN 450-1 och det är en harmoniserad standard, vilket betyder att produkten ska CE-märkas enligt reglerna i standardens bilaga ZA. De krav som ställs i standarden på kemiska och fysiska egenskaper innebär att aska som kommer från förbränning av kommunalt och industriellt avfall inte får användas som typ II tillsatsmaterial utan enbart den flygaska som kommer från kolpulvereldade kraft- och värmeverk och som avskiljs t.ex. med elektrostatiska filter får användas i betongtillverkning. Den kemiska sammansättningen av stenkolsflygaska varierar beroende på kolets sammansättning, men i huvudsak består stenkolsflygaska av aluminiumsilikatglas. Det finns även spårämnen av tungmetaller i halter liknande det som återfinns i cement.