Fögderi avsåg förr de lokala skattemyndigheternas verksamhetsområde, vilka sorterade under respektive länsstyrelse. År 1991 omorganiserades skatteväsendet och fögderierna kom att avskaffas och istället ersättas med en skattemyndighet för varje län. År 2004 kom dessa att slås samman med dåvarande Riksskatteverket (RSV) till det nya Skatteverket. Till fögderiernas ansvarsuppgifter hörde bl.a. mantalsskrivning, taxering och uppbörd av skattemedel. Ansvarig för fögderiets verksamhet var innan år 1918 fogden, eller kronofogde som denne också kallades. Vidare fanns även en häradsskrivare, vilken efter år 1918 övertog chefsverksamheten för fögderiet, liksom en eller flera kronolänsmän, vilka hade fjärdingsmän som biträden. Kronolänsmännen omvandlades år 1918 till landsfiskaler. Fögderierna hade sitt ursprung i de medeltida slottslänen, till vilka landområden fördes för att svara för en borgs underhåll. I praktiken förlänades slottets hövitsman då rätten att uppböra skatt från traktens bönder.

Et fogderi er et distrikt som er underlagt en fogd eller fut. I Norge var amtene fra 1660 delt inn i flere fogderier. I 1660 var det 55 fogderier, men i 1700 var antallet redusert til 38. Ved fogderienes opphevelse 21. juli 1894 fantes det 56. Fogderiene var delt inn i herreder.

Eit fogderi eller futedømme er ei historisk administrativ eining som blei styrt av ein fogd eller fut.