In history, the early modern period of modern history follows the late Middle Ages. Although the chronological limits of the period are open to debate, the timeframe spans the period after the late portion of the Middle Ages (c. 1500) through the beginning of the Age of Revolutions (c. 1800) and is traditionally demarcated by historians as beginning with the conquest of Constantinople by the Ottoman Empire in 1453 CE. From a global standpoint, the most important feature of the early modern period was its globalizing character — it witnessed the exploration and colonization of the Americas and the rise of sustained contacts between previously isolated parts of the globe. The historical powers became involved in global trade. This world trading of goods, plants, animals, and food crops saw exchange in the Old World and the New World. The Columbian Exchange greatly affected almost every society on Earth.

Der Begriff Frühe Neuzeit, Frühmoderne oder Neuere Geschichte bezeichnet in der Geschichte Europas üblicherweise das Zeitalter zwischen dem Spätmittelalter (Mitte 13. bis Ende 15. Jh.) und der Französischen Revolution (1789–1799).

Den tidigmoderna tiden eller tidigmoderna perioden är en benämning på den epok som sträcker sig från medeltidens slut (cirka år 1500) till den franska revolutionen 1789. Den utgör alltså början på nya tiden. Begreppet kom i bruk i Sverige i början av 1990-talet och är en direktöversättning av engelskans early modern time. Perioden kännetecknas av en rad politiska, ekonomiska, sociala, religiösa och kulturella processer som bidrar till att perioden ur många olika aspekter skiljer sig från medeltiden.

近世（きんせい）とは、歴史の時代区分の一つ。中世よりも後、近代よりも前の時期を指す。