Dukkha (Pali; Sanskrit: ; Tibetan phonetic: dukngal) is a Buddhist term commonly translated as "suffering", "stress", "anxiety", or "dissatisfaction". Dukkha is identified as the first of the Four Noble Truths.

Dukkha (pali दुक्ख; sanskrit दुःख duḥkha ‚schwer zu ertragen‘) ist ein Schlüsselbegriff im Buddhismus, der meist als „Leiden“ übersetzt wird. In den alten im Pali-Kanon überlieferten buddhistischen Lehrreden wird dukkha als eines der Drei Daseinsmerkmale (ti-lakkhana) und als die erste der „Vier Edlen Wahrheiten“ (ariyasācca) genannt. Damit ist dukkha, zumindest im Theravada-Buddhismus, der zentrale Begriff zum Verständnis von Buddha Siddhartha Gautamas Lehre:

Das Paliwort dukkha steht im gewöhnlichen Sprachgebrauch für Leiden, Kummer, Elend im Gegensatz zu sukha, das Wohlsein, Behagen, Glück bedeutet. Im übertragenen Sinne bedeutet dukkha Leiden, Leidunterworfensein, Unzulänglichkeit, Elend, Übel, Schmerz, Verletzung, Unbefriedigtheit: also die spannungsreiche Qualität aller Erfahrungen, die von Verlangen, Anhaften und Ego begleitet werden.

Dukkha (pali, दुक्ख ; ’lidande’) eller duhka är ett begrepp inom klassisk indisk världsbild, som ungefär kan översättas med "lidande" eller "plåga", och som inom såväl indisk filosofi i stort som inom hinduism och buddhism beskriver det grundläggande lidande, stort som smått, som existensen i denna värld innebär. Dukkha kan syfta på direkt lidande och plågor, men är egentligen inte så enkelt och kvalfullt; det syftar lika mycket på ett sorts existentiellt lidande som det innebär att finnas till. Både det att lida av att inte kunna uppfylla sina behov eller önskningar, likväl som det att kunna uppfylla dem, men ändå för den skull vara slav under dessa, kan sägas vara dukkha.

W Buddyzmie pojęcie cierpienia (dukkha) ma zasadnicze znaczenie i związane jest z naukami o Czterech Szlachetnych Prawdach, które ukazują drogę wyzwolenia od cierpienia. Wyodrębnia się różne rodzaje i poziomy cierpień w zależności, czy rozpatruje się je w stosunku do świata Samsary, czy do czujących istot go zamieszkujących.

Dukkha (in Pali sofferenza). È, come disse il Buddha storico in occasione del suo primo discorso, la condizione di sofferenza che accomuna tutti gli esseri senzienti (esseri infernali,, Spiriti Avidi (Skr.: Preta, Tib.: Yidak), animali, uomini, Dei Gelosi (Skr.: Asura, Tib.: Lha ma yin) e Divinità (Skr.: Deva, Tib.: Lha) e, essendo la caratteristica del Samsara in quanto difetto del Samsara stesso è inerente a tutti gli stati di dell'esistenza ciclica cioè Samsara. Insieme al concetto di non-anima o non-Io o non-Sé (Anatman) dell'impermanenza (anitya in Skr. e Mitagpa in Tib.) e altre, Dukkha è dunque una delle caratteristiche principali degli esseri del samsara.