comparative advantage

In economics, David Ricardo is credited for the principle of comparative advantage to explain how it can be beneficial for two parties (countries, regions, individuals and so on) to trade if one has a lower relative cost of producing some good. What matters is not the absolute cost of production but the opportunity cost, which measures how much production of one good is reduced to produce one more unit of the other good. Comparative advantage is a key economic concept in the study of free trade.
See more at Wikipedia.org...

En économie, l'avantage comparatif est le concept principal de la théorie traditionnelle du commerce international. Il a été approché par Robert Torrens en 1815, et démontré pour la première fois par l’économiste britannique David Ricardo en 1817 dans ses Principes de l’économie politique et de l’impôt. La théorie associée à l’avantage comparatif explique que, dans un contexte de libre-échange, chaque pays, s’il se spécialise dans la production pour laquelle il dispose de la productivité la plus forte ou la moins faible, comparativement à ses partenaires, accroîtra sa richesse nationale. Cette production est celle pour laquelle il détient un « avantage comparatif ». D'après les termes d'Universalis, il s'agit d'un des théorèmes les plus implacables et les plus « contre-intuitifs » de l'économie moderne.
Pour la suite, voir Wikipédia.org…

Die Theorie der komparativen Kostenvorteile (v. lat.: comparare = vergleichen) wurde im Jahre 1806 von David Ricardo als Weiterentwicklung der Theorie der absoluten Kostenvorteile Adam Smiths vorgestellt und ist ein Kernpunkt der Außenwirtschaftstheorie, wobei einige Ideen Ricardos bereits bei David Hume auftauchten.
Mehr unter Wikipedia.org...

比較優位（ひかくゆうい）とは自由貿易に関して生まれた考え方で、経済学者デヴィッド・リカードが提唱した。比較優位を持つ（相手より機会費用の少ない）財の生産に特化し、相手の財を輸入することでそれぞれより多くの財を消費できるという国際分業の利益を説明する理論。
Wikipedia.orgをもっと見ると…

Komparativa fördelar (även relativa fördelar) är ett av huvudbegreppen inom handelsteori. Även om det är mest känt via den Ricardianska modellen används det också i Heckscher-Ohlin-teoremet. I sin enklaste form, med två länder och två varor, går det ut på att även om det ena landet är bättre i produktion av båda varorna i absoluta termer, så kan de båda länderna ha en relativ (komparativ) fördel av att producera varsin vara. Resonemanget går även att tillämpa på individuella producenter i samhället, något som man tänker resulterar i största möjliga produktion.
Se mer på Wikipedia.οrg…