Hägg (Prunus padus) är ett medelstort
träd i familjen
rosväxter. Det skiljer sig från sina samarter i Sveriges
flora genom att blommorna sitter i
klase. Blomman är mycket väldoftande, har 30 ståndare och en knöligt rynkig fruktsten. Den blommar samtidigt med lövsprickningen och anger gränsen mellan vår och försommar. Blomningen är ofta så riklig att den blommande häggen i hagar, i skogsbryn, vid stränder och så vidare står lika vit som de nyligen bortsmälta snödrivorna. Denna blomning utvecklas mycket tidigt och snabbt. Det räcker med några få ljumma
majnätter och varma dagar för att häggen ska kunna stå i full blom. Häggen är allmän över hela
norden såväl på låglandet som i
fjällen ända till trädgränsen, någon gång som en låg, nedtryckt buske ännu högre uppe. Dess
stenfrukter, "häggbären", som mognar i
augusti är svartglänsande, väldigt söta och något sammandragande, slukas med begärlighet av
trastar, men torde för människan vara ohälsosamma. Trädets
bark och
blad har en
bittermandelartad lukt, som även ingår i blommornas vällukt. Särskilt barken och fruktstenarna är (alldeles som bittermandeln) rika på det ämne (amygdalin), varur
blåsyra och bittermandelolja kunna framställas. Fruktköttets mörka saft användes stundom till att rödfärga
vin och
likörer. Trädets ved är fin, jämn, tämligen hård och seg och därigenom tjänlig till finare träarbeten.
Se mer på Wikipedia.οrg…