Das Xylophon oder Xylofon (griech.: ξύλος xylos Holz; φωνή phōnē Stimme) ist ein traditionelles Schlaginstrument, das seine primitiven Ursprünge in Asien hat und in Afrika weiterentwickelt wurde. Es gehört zur Familie der Stabspiele (engl. Mallet-Percussion), zu deren wichtigsten Vertretern in Europa neben dem Xylophon das Marimbaphon (Marimba), das Glockenspiel und das Vibraphon zählen.

Xylofon, (grek; Xylos trä, phonē ljud), är ett musikinstrument; tillhör familjen slagverk och är av idiofon-typ. Den har träplattor som ger ljudet då man slår på dem med två eller fler klubbor. Instrumentet är ursprungligen ett naturfolkinstrument som länge funnits i Indonesien. Marimban som påminner mycket om xylofonen är oftast stämd en oktav lägre och har en mörkare ton.

En xylofon (gresk; xylo tre, fon lyd, uttale: [sylofon]) er et musikkinstrument i slagverkfamilien. Xylofonen er i slekt med marimbaen og det er vanskelig å si hvor skillet går. Marimbaen er det afrikanske kontinentets Xylofon og xylofonen Asias marimba. Ulike variasjoner av samme prinsippet forekom samtidig i Asia og Afrika; og de afrikanske slavene tok instrumentet med til sør-amerika. I Indonesia utviklet instrumentet seg mye og ble på 1300-tallet brukt i Javanesiske tempel. Xylofonen har mange ulike navn i ulike land og deler av verden: Pattala i Burma, Roneát i India, Ranak-ek (lys) Ranak--thume/mai (lav) i Thailand. Den morderne xylofonen består av en rekke staver (taster) av tre som varierer i lengde, og som blir slått på av klubber (køller) av plast, tre, garn eller gummi. Hver tast er stemt i en spesiell tone, og de er arrangert etter en kromatisk skala. Plasseringen av tasterne er som på et piano.

Xylofón (z rectiny xylos - drevo a phoné - hlas) je hudební nástroj ze skupiny bicích nástroju. Podle Sachs-Hornbostelova delení xylofón patrí mezi úderné idiofony. S nejvetší pravdepodobností pochází z Indonésie a do Evropy se dostal asi v 15. století.