Sedimentation rate may refer to:

• Erythrocyte sedimentation rate, a medical test for inflammation
• the rate at which sediment is deposited to form sedimentary rock

Bei der Blutsenkungsreaktion – abgekürzt BSR, auch als Blutkörperchensenkungsreaktion, Blutkörperchensenkung (BKS), Blutsenkung, Senkungsreaktion (SR), Erythrozytensedimentationsrate (ESR) oder Blutsenkungsgeschwindigkeit bzw. Blutkörperchensenkungsgeschwindigkeit (BSG) bezeichnet – handelt es sich um ein unspezifisches Suchverfahren bei Verdacht auf entzündliche Erkrankungen oder einen Labortest zu deren Verlaufsbeurteilung. Solche entzündliche Erkrankungen, bei denen die Blutsenkungsgeschwindigkeit in der Beurteilung eine große Rolle spielt, sind beispielsweise die Erkrankungen aus dem rheumatischen Formenkreis oder die Chronisch-entzündlichen Darmerkrankungen (CED) wie Morbus Crohn oder Colitis ulcerosa. Eine abnorme BSG kann aber auch ein Anzeichen für Autoimmunerkrankungen wie zum Beispiel Sarkoidose sein.

La vitesse de sédimentation (VS), également appelée réaction de Biernacki, est une mesure non spécifique de l'inflammation, utilisée fréquemment comme test médical d'orientation.

Sänkningsreaktion (SR), vanligen sänka, är ett vanligt test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation eller annan sjukdom. Testet mäter hur snabbt erytrocyterna (de röda blodkropparna) sjunker när blodet får stå i ett rör med ett tillsatt antikoagulantium, vanligen citrat. Plasmapelaren som då uppstår mäts i millimeter efter en timmes sedimentation och utgör sänkningsvärdet. Under 20 mm kan i allmänhet anses vara ett normalt värde. SR används oftare i Sverige än i många andra länder, troligtvis på grund av att dess princip först beskrevs av en svensk, Robin Fåhræus. Själva metoden att mäta beskrevs av Alf Westergren.

Odczyn Biernackiego, OB, ESR (z ang. erythrocyte sedimentation rate - poziom sedymentacji erytrocytów) - miara szybkości opadania krwinek w osoczu w jednostce czasu. Zwykle jest określany po jednej, a czasem dwóch godzinach. Test ten i jego zastosowanie w diagnostyce medycznej zostały po raz pierwszy opracowane w 1897 przez polskiego lekarza Edmunda Biernackiego. W warunkach fizjologicznych jest wartością stałą, zależną od ciężaru właściwego krwinek i osocza oraz od wielkości opadających cząstek.