The Standard Generalized Markup Language (ISO 8879:1986 SGML) is an ISO-standard technology for defining generalized markup languages for documents. ISO 8879 Annex A.1 defines generalized markup:

Generalized markup is based on two novel postulates:

• Markup should be declarative: it should describe a document's structure and other attributes, rather than specify the processing to be performed on it. Declarative markup is less likely to conflict with unforeseen future processing needs and techniques.
• Markup should be rigorous so that the techniques available for processing rigorously-defined objects like programs and databases can be used for processing documents as well.

Standard Generalized Markup Language (SGML, engl., dt. Normierte Verallgemeinerte Auszeichnungssprache) ist eine Metasprache, mit deren Hilfe man verschiedene Auszeichnungssprachen (engl. markup languages) für Dokumente definieren kann. SGML ist ein ISO-Standard: ISO 8879:1986 Information Processing — Text and Office Systems — Standard Generalized Markup Language (SGML). SGML ist weiterhin in der Europäischen Norm EN 28879:1990 und der DIN EN 28879:1991 beschrieben.

Standard Generalized Markup Language (langage normalisé de balisage généralisé - SGML) est un langage de description à balises, de norme ISO (ISO 8879:1986).

SGML, Standard Generalized Markup Language, är ett format för strukturerad text, standardiserat med ISO 8879. Genom att texten "taggas", enligt någon dokumentmall, en DTD, kan den sedan formateras för olika media. Den stora fördelen med SGML är att data kan överföras som ren text, vilket gör det enklare att byta system, men behålla data utan konvertering. Vissa ordbehandlingsprogram som till exempel FrameMaker ger möjlighet till SGML-konvertering. HTML, XML m.fl. härstammar till viss del från SGML, som dock är betydligt mer komplext. På grund av SGML:s komplexitet utvecklades XML som snabbt har etablerats som den nya "markup"-konceptet för Internet.

SGML (ang. Standard Generalized Markup Language) – standardowy uogólniony język znaczników służący do ujednolicania struktury i formatu różnego typu informacji (danych). Pozwala zapisać je w formie dokumentu tekstowego i dzięki temu łatwo przenosić, wyświetlać i drukować w różnych systemach elektronicznego przekazu danych.