Mark

subst. Mark (förnamn)

v. märka, stämpla; sätta betyg på; skriva upp; uppmärksamma; skilja på

subst. märke, tecken; betyg; fläck; ärr; mål, skottavla; kors; mark (tyskt myntslag)

märka, märke, markera, signera, beteckna

riktpunkt, hållpunkt, märke, anmärka, beteckna, markera~ down; fastställa
~ off; pricka av
~ out; utsätta, fastlägga, ritsa, utmärka

Mark har flera betydelser:Jordyta eller territoriumden del av den fasta jordytan som påverkas av atmosfären och levande organismer, se jordartfast egendom, se jord (egendom)medeltida territoriell term som betyder (gräns)skog, gränsmark, exempelvis Markerna i Dalsland, landskapet Marche i Italien m.m. Ordet mark är grunden för medeltida tyska adelstiteln markgreve liksom den franska, engelska, spanska, italienska, ryska m.fl. nationers motsvarighet benämnd markis (fr. marquis, eng. marquess etc.). Det är också grunden till betydelsen jord eftersom det också ansågs som ett gränsområde. Se mark (territorium)
Se mer på Wikipedia.οrg…

[mar:k] subst.
marco
mynt (i t ex Tyskland och Finland)

[mar:k] subst.
tierra
jordyta
falla till marken caer a tierra

[mar:k] subst.
dominio(s)
ägt landområde, ägor
på svensk mark en territorio (o suelo) sueco

[mar:k] subst.
tierra
obebyggt landområde, terräng
i skog och mark en la naturaleza

[m'är:ker] verb
marcar; indicar
<A & x>
märk kuvertet "Frågeleken", Sveriges Radio Indique en el sobre: "Frågeleken", Sveriges Radio.

[m'är:ker] verb
notar; observar; advertir
<A & x/att+SATS/FRÅGESATS>
jag märkte att låset var uppbrutet Noté que habían forzado la cerradura.
bland de inbjudna märktes statsministern Entre los invitados se notó la presencia del primer ministro.