From the German capture of Denmark and Norway, the Swedish overseas trade during World War II was mainly blocked by the battle of the Atlantic, but Swedish diplomats convinced Germany and the United Kingdom to let through a few vessels, mainly to the USA until their entrance into the war, and neutral countries in Latin America. These transports, called lejdtrafiken, "the escort traffic", were monitored by both powers, and ten of them were sunk during the war. Sweden mainly imported petroleum products and agricultural produce, and exported wood products. As the war progressed, strategic products such as rubber and metals were prohibited.

Lejdtrafiken, eller Göteborgstrafiken, var den sjöhandel som Sverige under andra världskriget bedrev till och från Göteborg. Efter att Tyskland ockuperat Danmark och Norge 9 april 1940 hade Sverige avskurits från handel västerut, och led därmed brist på olika varor, bland annat olja som var en nödvändighet för Sveriges försvarsförmåga. Tyskland hade lagt ut en minspärr som även bevakades med flotta och flyg, Skagerackspärren, och Storbritannien hade på sin sida upprättat en blockad mot Tyskland och tyskockuperade länder. Sverige låg därför innanför dubbla blockadlinjer, och riskerade att bli helt beroende av Tyskland. Först efter omfattande förhandlingar med de båda krigförande sidorna kunde trafiken komma till stånd.