Fortepiano designates the early version of the piano, from its invention by the Italian instrument maker Bartolomeo Cristofori around 1700 up to the early 19th century. It was the instrument for which Haydn, Mozart, and the early Beethoven wrote their piano music. Starting in Beethoven's time, the fortepiano began a period of steady evolution, culminating in the late 19th century with the modern grand. The earlier fortepiano became obsolete and was absent from the musical scene for many decades. In the 20th century the fortepiano was revived, following the rise of interest in historically informed performance. Fortepianos are built for this purpose today in specialist workshops.

Fortepiano ist in der Musik

• eine dynamische Bezeichnung
• eine historische Bezeichnung für das Klavier
• heute international die Bezeichnung für das Hammerklavier

Hammerklavier ist der Oberbegriff für besaitete Tasteninstrumente, deren Saiten durch kleine Hämmer, die in der Regel aus Holz bestehen und mit Filz oder Leder bespannt sein können, angeschlagen werden. Heutzutage wird die Bezeichnung „Hammerklavier“ zur deutlichen Abgrenzung des Instruments von modernen Klavieren benutzt.

Die Klaviersonate Nr. 29 B-Dur op. 106 (bekannt unter dem Namen Hammerklaviersonate oder Große Sonate für das Hammerklavier) gilt gemeinhin als das größte und schwierigste Klavierwerk Ludwig van Beethovens. Sie wird als eine der wichtigsten Klaviersonaten überhaupt angesehen, und im Hinblick auf die formalen Auseinandersetzung mit der Sonatenform steht ihr Ausnahmecharakter zu.

Le piano est un instrument de musique polyphonique à clavier de la famille des cordes frappées. Le son du piano est produit par la vibration de ses cordes tendues sur un cadre rigide horizontal (piano à queue) ou vertical (piano droit), placé au-dessus de la table d'harmonie. Elles sont frappées par des marteaux couverts de feutre, actionnés par l'enfoncement des touches du clavier. La vibration des cordes est stoppée par un étouffoir lorsque la touche du clavier est relâchée. Le piano possède le plus souvent un pédalier de deux ou trois pédales, aussi appelé lyre, permettant d'augmenter son potentiel expressif.

Le piano-forte et le forte-piano sont des instruments de musique à cordes frappées avec clavier, instruments intermédiaires entre le clavicorde et le piano du .

Med hammarklaver betecknar man ofta ett piano av sjuttonhundratalsutformning, möjligen också inklusive Beethovens tid. Det är således ett stränginstrument, vars strängar, till skillnad från cembalons och klavikordets, anslås med hammare. Namnet är ett översättningslån från tyskans Hammerklavier och är ett av flera tidiga namn på pianot som då användes om varandra. Det har återupptagits i svenskan under nittonhundratalets senare hälft, då det ökande medvetandet om egenarten i vad man brukar kalla "äldre" musik, i det här fallet från före romantiken, medförde ett behov av att skilja sjuttonhundratalets pianotyp från den moderna.

Ett piano (eller pianoforte) är ett musikinstrument, tillika stränginstrument och klaverinstrument, utvecklat från hackbrädet och i viss mening cembalon. Den stora skillnaden mellan piano och cembalo är att pianots ton åstadkoms av att en hammare slår an strängen. På cembalon åstadkoms tonen genom en knäppning på strängen, vilket gör att tonstyrkan blir lika stor oberoende av hur hårt man slår an tangenterna. Pianots anslagsmekanism är mycket avancerad - när man trycker på en tangent på ett vanligt hemmapiano rör sig cirka 30 olika delar - och möjliggör kontroll av tonstyrkan via anslaget på tangenterna - därav namnet pianoforte, som antyder att man kan spela både svagt (piano) och starkt (forte). Klavikordet är en annan föregångare, med enklare mekanism. Ett piano har normalt 88 tangenter.

Il fortepiano è lo strumento musicale precursore del pianoforte.