Gemenskapens politik när det gäller forskning och utveckling bygger på bestämmelserna i de tre grundfördragen (EKSG, Euratom och avdelning XVIII i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen). Begreppet teknologi infördes i gemenskapsrätten genom Europeiska enhetsakten och gemenskapens mål på området vidareutvecklades genom Fördraget om Europeiska unionen. Gemenskapen eftersträvar framför allt att stödja den europeiska industrins konkurrenskraft och att främja forskning så att industrin kan anta tekniska utmaningar.
Samordningen av forsknings- och utvecklingsinitiativ inom gemenskapen sker på följande sätt:
Genom ett ramprogram för forskning och teknisk utveckling: Programmet inrättades 1984 och samordnar särskilda program på så pass skilda områden som informations- och kommunikationsteknik, miljö, biologi, energi (inbegripet kärnenergi), transport och rörlighet för forskare. Det femte ramprogrammet (1998-2002) tilldelades över 14,9 miljarder euro för att fylla sitt syfte. Bland annat vill man främja ett användarvänligt informationssamhälle och ge små och medelstora företag möjlighet att utnyttja forskningen.
Genom det gemensamma forskningscentret (GFC) och Euratoms försörjningsbyrå: GFC består av åtta forskningsinstitut på olika håll inom Europeiska gemenskapen, vilka tillgodoser kommissionens behov. Centrets verksamhet är mycket högutvecklad i fråga om kärnenergi (särskilt kärnsäkerhet) och verksamheten är fördelad på olika sektorer: material, miljö, industririsker, osv.
Genom programmet för europeiskt samarbete inom vetenskaplig och teknisk forskning, COST: Det upprättades 1971 och omfattar 25 länder: de 15 EU-medlemsstaterna samt Island, Norge, Schweiz, Kroatien, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Turkiet och Ungern. Målet med programmet är att samordna de nationella forskningsprioriteringarna i Europa.
Genom Eureka: Eureka är en mellanstatlig organisation med 26 medlemsländer, bl.a. EU:s medlemsstater, Ryssland, Schweiz och Turkiet. Organisationen skapades 1985 och dess uppgift är att stödja partnersamverkan mellan företag och forskningsinstitut, särskilt inom sektorerna för den senaste tekniken.
Ramprogram som gäller forskning och teknisk utveckling fastställs enligt medbeslutandeförfarandet. Däremot krävs det inte längre enhällighet i rådet efter det att Amsterdamfördraget har trätt i kraft. Särskilda program kommer likväl alltjämt att fastställas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.
Se också:
Europeiskt område för forskningsverksamhet, ERA