Epithelium is one of the four basic types of animal tissue, along with connective tissue, muscle tissue and nervous tissue. Epithelial tissues line the cavities and surfaces of structures throughout the body, and also form many glands. Functions of epithelial cells include secretion, selective absorption, protection, transcellular transport and detection of sensation. In Greek "epi" means, "on, upon," and "thele" meaning "nipple". Epithelial layers are avascular, so they must receive nourishment via diffusion of substances from the underlying connective tissue, through the basement membrane. Epithelia can also be organized into clusters of cells that function as exocrine and endocrine glands. Exocrine and endocrine epithelial cells are highly vascular.

Das Epithel [] (gr.  epí „auf“, „über“ und thelé „Mutterbrust“, „Brustwarze“) ist eine biologisch-medizinische Sammelbezeichnung für Deckgewebe und Drüsengewebe. Das Epithel ist neben Muskel-, Nerven- und Bindegewebe eine der vier Grundgewebearten.

Les épithélia sont des tissus constitués de cellules étroitement juxtaposées, sans interposition de fibre ou de substance fondamentale (ce qui les distingue des tissus conjonctifs). Les cellules sont associées les unes des autres grâce à des jonctions intercellulaires. Ils ne sont pas vascularisés à l'exception des stries vasculaires (cochlée, production de l'endolymphe). L'apport des nutriments et l'export des déchets se fait en relation avec le tissu conjonctif sous-jacent par l'intermédiaire d'une membrane basale, sur laquelle repose tout épithélium (si un tissu a des cellules jointives mais pas de basale, ce n'est pas un épithélium, exemple : épendymocytes). Dans ce type de tissu, les cellules sont souvent polarisées (les deux extrémités opposées sont différentes morphologiquement et biochimiquement), bien qu'il existe quelques épithélia où cette polarité est difficile à distinguer (tissu hépatique). On distingue la région apicale de la cellule et la région basale qui est accolée à la lame basale.

Epitel (av grek. epi - "till", "efter", och thele - "bröstvårta") är benämningen på en typ av vävnad som täcker kroppens ytor. Histologiskt är epitel en mycket heterogen vävnadstyp, den har många funktioner varav några är: barriär mot omgivningen, skydd för underliggande vävnadstyper, sekretion av substanser, absorption av substanser. Epitel finns i alla organ. Några exempel: I blodkärlen kallas epitelcellerna för endotelceller, och utgör väggen mot lumen. I huden byggs epidermis upp av skivepitel. Det enkla skivepitelet i lungsäckarna, hjärtsäcken och bukhålan kallas mesotel . Även kroppens körtlar byggs upp av epitelceller. Epitelceller har en mycket stor regenerativ kapacitet, det vill säga de har förmågan att genomgå ett stort antal mitoser innan de blir terminalt differentierade. Denna egenskap gör även att epitelceller är ett särskilt hot i organismen, eftersom celler med stor förmåga till celldelningar även har en lägre tröskel att utvecklas till cancerceller. Så är även fallet med epitelceller; det är mycket vanligt att tumörerer utgår från defekta epitelceller. En elakartad tumör som utgår från epitelceller kallas för ett carcinom.

Tkanka nabłonkowa, tkanka graniczna, nabłonek (łac. epithelium) – jedna z podstawowych tkanek zwierzęcych. Zawiązki nabłonka pojawiają się już w stadium blastuli, ale może się on różnicować znacznie później z tkanek zarodkowych: ektodermy, endodermy, albo zależnie od grupy systematycznej zwierząt i narządu.