Der Dux (lateinisch „Anführer“ von ducere „führen“, eigentlich „ziehen“; Plural Duces) entstand im Römischen Reich und war der Amtstitel für die Befehlshaber der Grenztruppen (Limitanei).

Dux (latin, av ducere, föra, leda), ledare. I det forna Rom användes detta ord om överbefälhavaren i krig (i plural duces, även om underbefälhavarna) samt betecknade efter ämbetsmannaväsendets reglering (under Diocletianus och Konstantin) militärbefälhavaren i en provins och blev sedan en bestämd högsta adelstitel (motsvarande hertig, franska duc, italienska duca, engelska duke). I Sverige återgavs titeln jarl med dux.