Danckert
Danckert
althochdeutscher Rufname "thank-hart" => "Dank, Gnade, Lohn + hart" bzw. für "Wächter"
"Dank, Gnade, Lohn + hart" bzw. für "Wächter"
Erstes bekanntes Vorkommen:
Tanchard (um 830), Danchart (um 1312), Danchardi (um 1337), Thancwardus (um 799)