DNA sequencing includes several methods and technologies that are used for determining the order of the nucleotide bases—adenine, guanine, cytosine, and thymine—in a molecule of DNA.

DNA-Sequenzierung ist die Bestimmung der  Nukleotid-Abfolge in einem DNA-Molekül. Die DNA-Sequenzierung hat die biologischen Wissenschaften revolutioniert und die Ära der Genomforschung (Genomik) eingeleitet. Seit 1995 konnte durch DNA-Sequenzierung das Genom von über 1000 (Stand: 2010) verschiedenen Organismen analysiert werden (siehe Sequenzierte Organismen).

Le séquençage de l'ADN consiste à déterminer l'ordre d'enchaînement des nucléotides d’un fragment d’ADN donné. Actuellement, la plupart des séquençages d’ADN sont réalisés par la méthode de Sanger décrite ci-dessous. Cette technique utilise la réaction de polymérisation de l’ADN à l'aide d'une ADN polymérase  et des didésoxyribonucléotides (ddNTP).

Dna-sekvensering är den process som används för att med biokemiska metoder bestämma ordningen av kvävebaserna (nukleotiderna) adenin, guanin, cytosin och tymin i dna. Dna-sekvensen utgör den ärvda genetiska informationen i celler och bestämning är därför viktig både i grundläggande forskning kring organismer inom det fält av biologin som kallas systematisk biologi och i tillämpade områden såsom rättsmedicinska utredningar. Dna-sekvensering är också mycket viktigt för att identifiera ärftliga sjukdomar och, i förlängningen, hur man skall bota dem. Den snabba utvecklingen inom området har möjliggjort storskaliga sekvenseringar av till exempel det mänskliga genomet.

Sekwencjonowanie DNA - technika odczytywania sekwencji czyli kolejności par nukleotydowych, w cząsteczce DNA.