Audiovisuella sektorn

I gemenskapens audiovisuella politik måste hänsyn tas till olika och ibland motstridiga intressen och prioriteringar, exempelvis konkurrensregler (särskilt vad gäller statligt stöd), bestämmelser om immateriell äganderätt och principer om allmännyttiga tjänster. Dessutom ställs den europeiska marknaden för audiovisuella medier inför en rad problem, bland annat

•de språkliga hindren mot att programmen cirkulerar fritt,
•en tung beslutsprocess inom EU-institutionerna som vanligen kräver enhällighet,
•nödvändigheten att uppbringa betydande investeringar för att vara föregångare inom den tekniska utvecklingen, för vilket det krävs internationella samarbetsavtal och/eller koncentration.

Gemenskapens politik i audiovisuella frågor har huvudsakligen utvecklats i två riktningar:

•Vad gäller industrin, antogs 1986 ett direktiv för att säkerställa enhetligheten i de system som används i medlemsstaterna för satellit- och kabelsändningar. År 1989 fastställdes mål för utveckling av högupplösningstelevision (HDTV). Därefter infördes 1991 en enda produktionsnorm för HDTV och ekonomiskt stöd till ett samarbetsprogram mellan de berörda företagen. År 1993 antogs en handlingsplan för att främja 16/9-formatet.
•På det juridiska planet utgör direktivet "television utan gränser", som antogs 1989 och ändrades 1997, en harmoniserad ram för att underlätta den fria rörligheten för europeiska TV-program samt främja deras produktion och distribution. Man har infört gemensamma regler för reklam, sponsring, skydd av minderåriga och rätt till genmäle. Genom direktivet införs även sändningskvoter som tvingar televisionskanalerna till att reservera mer än hälften av sändningstiden för europeiska verk, närhelst det är genomförbart.

Dessutom är syftet med EU-programmet MEDIA (franska Mesures pour Encourager le Développement de l'Industrie Audiovisuelle - "åtgärder för att främja utvecklingen av den audiovisuella industrin") som startades 1991 att stödja den europeiska audiovisuella industrin genom att främja framställningen och distributionen av europeiska verk. Ur programmet bekostas även insatser för att förbättra utbildningen för branschfolket. Efter MEDIA II (1996-2000) genomförs nu programmet MEDIA Plus (2000-2005) med en budget på 400 miljoner euro.

Genom Amsterdam-fördraget som antogs i juni 1997 fogades till Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen ett protokoll om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna. I det preciseras medlemsstaternas roll gentemot de offentliga TV- och radiokanalerna: de får även i fortsättningen finansiera den allmännyttiga tjänsten om sändningsorganisationen har en sådan uppgift och om dess finansiering inte påverkar handeln eller konkurrensen i sektorn.

Se också:

•Konkurrens
•Offentliga tjänster
•Television utan gränser