Das Adjektiv (lat.: ad iectivum nach altgr. epí theton ,das Hinzugefügte‘) oder Eigenschafts- bzw. Beiwort, in der Grundschule auch Wiewort (Wie ist etwas?) genannt, ist in der Sprachwissenschaft die Wortart, welche die Beschaffenheit oder eine Beziehung eines (konkreten) Dinges, einer (abstrakten) Sache, eines Vorganges oder Zustandes usw. beschreibt.

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Adjektiv er en ordklasse som defineres utfra morfologiske og syntaktiske egenskaper. Ettersom forskjellige språk har litt forskjellige morfosyntaktiske kategorier, vil definisjonen av adjektiver variere fra språk til språk. På norsk kan vi definere adjektiver som de ordene som:

1. kan opptre i attributiv posisjon i en substantivfrase, dvs. mellom bestemt/ubestemt artikkel og substantivet, for eksempel:

2. når de opptrer i attributiv posisjon, samsvarsbøyes med substantivet i bestemthet, tall og kjønn, for eksempel:

Det finnes noen få ord som ofte klassifiseres som adjektiver, men som ikke kan opptre i attributiv posisjon. Et eksempel på dette i norsk er "alene."

• Ugrammatisk: *en alene mann/*den alene mannen