Accident, as used in philosophy, is an attribute which may or may not belong to a subject, without affecting its essence. The word "accident" has been employed throughout the history of philosophy with several distinct meanings.

Der Begriff Akzidenz (lat. accidens) bezeichnet das nicht Wesentliche (das nicht Essentielle), das sich Verändernde, das Zufällige im Gegensatz zur Substanz. Akzidentiell sind hierbei alle in der Substanz verankerten, ihr jedoch nicht wesentlichen Bestimmungen.

Accidens (av latin accidere) är en filosofisk term som betecknar egenskaper hos ett ting som inte är nödvändiga av tingets natur. Termen kommer från latinska översättningar av Aristoteles, och berör ontologiska beskrivningar av ting, och dess natur. Ett tings accidens kan anses stå i motsats till dess väsen, d.v.s. det som är en nödvändig del av ett tings vara.

Akcidence – ( – gadijuma, nejaušiba) – nesvarigais, mainigais, nejaušais, kas var but neieverots bez lietas butibas mainas (lietas mazsvarigums). Pirmais to izmantoja Aristotelis savas pasaules vielas skaidrojumiem. Visa izskats atkarigs no akcidences. Nakošais to lietoja Akvinas Toms, kas akcidenci izmantojis, lai pieraditu vina un maizes parveršanos. Modernaja filozofija ta ir apstaklu un iespejamibas apvienojums.